Bestäm alla lösningar till den diofantisk ekvation $7x+15y=1$.
Lös kongruensen $7x\equiv1\pmod{15}$.
Bestäm för vilka primtal $p$ som kongruensen $px\equiv 1\pmod{15}$ har lösning.
MM2001 · Hela algebra
Bestäm alla lösningar till den diofantisk ekvation $7x+15y=1$.
Lös kongruensen $7x\equiv1\pmod{15}$.
Bestäm för vilka primtal $p$ som kongruensen $px\equiv 1\pmod{15}$ har lösning.
(a) Man ser enkelt en partikulärlösning $(x,y)=(-2,1)$, så eftersom $\operatorname{SGD}(15,7)=1$ ges den allmänna lösningen av
$$
\begin{cases}
x=-2+15k,\\
y=1-7k
\end{cases}
\qquad k\in\mathbb Z.
$$
(b) Kongruensen är ekvivalent med att $7x-1=15l$, för $l\in\mathbb Z$, vilket är precis den diofantiska ekvationen i (a), med $y=-l$. De möjliga värdena på $x$ är därmed $x=-2+15k$, för $k\in\mathbb Z$, vilket kan skrivas som $x\equiv -2\equiv13\pmod {15}$.
(c) Att lösa kongruensen $px\equiv1\pmod {15}$ är ekvivalent med att lösa den diofantiska ekvationen $px+15y=1$, som är lösbar om och endast om $\operatorname{SGD}(p,15)$ delar $1$, dvs. för alla primtal $p$ utom $3$ och $5$.
Låt $p(x)=x^6+1$.
Bestäm resten när $p(x)$ delas med $x+2i$.
Bestäm alla komplexa lösningar till $p(x)=0$, och rita upp dem i det komplexa talplanet.
Faktorisera $p(x)$ i reella faktorer av så låg grad som möjligt.
(a) Enligt faktorsatsen är resten
$$p(-2i)=(-2i)^6+1=-63.$$
(b) För att lösa $z^6+1=0\Longleftrightarrow z^6=-1$, ansätter vi lösningen på polär form $z=re^{\theta i}$. Vi får $r^6e^{6\theta i}=e^{\pi i}$. Vi behöver alltså $r^6=1$ och $6\theta=\pi+2\pi n$ för $n\in\mathbb Z$. Vilket ger $r=1$ och
$$\theta=\frac{\pi}{6}+\frac{\pi}{3}n.$$
Sätter vi in $n=0,1,2,3,4,5$ fås lösningarna $z=\pm i$ och
$$z=\frac{\pm\sqrt3\pm i}{2}.$$
Dessa bildar en regelbunden 6-hörning på enhetscirkeln i det komplexa talplanet.
(c) Parar vi ihop konjugerade nollställen får vi
$$
\begin{aligned}
p(z)={}&(z-i)(z+i)
\left(z-\frac{\sqrt3}{2}-\frac{i}{2}\right)
\left(z-\frac{\sqrt3}{2}+\frac{i}{2}\right)\\
&\mathrel{}\cdot
\left(z+\frac{\sqrt3}{2}-\frac{i}{2}\right)
\left(z+\frac{\sqrt3}{2}+\frac{i}{2}\right)\\
={}&(z^2+1)(z^2-\sqrt3z+1)(z^2+\sqrt3z+1).
\end{aligned}
$$
Ge sanningstabellen för utsagan $(P\Rightarrow\neg Q)\land(Q\Rightarrow P)$. Ange därefter en ekvivalent utsaga, på så enkel form som möjligt.
Hur många 4-siffriga PIN-koder finns det med
(i) alla siffror olika?
(ii) inte 3 eller fler förekomster av någon siffra?
(iii) med precis 3 olika siffror?
Svaren skall anges uträknade.
(a) Sanningstabellen är
$$
\begin{array}{c|c|c|c|c}
P&Q&P\Rightarrow\neg Q&Q\Rightarrow P&(P\Rightarrow\neg Q)\land(Q\Rightarrow P)\\
\hline
S&S&F&S&F\\
S&F&S&S&S\\
F&S&S&F&F\\
F&F&S&S&S
\end{array}
$$
Vi ser från sanningstabellen att utsagan är ekvivalent med $\neg Q$.
(b) i. Med multiplikationsprincipen fås
$$10\cdot9\cdot8\cdot7=5040.$$
ii. Det finns $10$ koder med $4$ upprepningar av en siffra. Om man har $3$ upprepningar av en siffra, kan den siffran väljas på $10$ sätt. Den enstaka siffran kan väljas på $9$ sätt, och dess position på $4$ sätt. Vi får alltså
$$10^4-10-10\cdot9\cdot4=9630$$
möjligheter.
iii. Vi måste ha precis en siffra som förekommer $2$ gånger, så vi får
$$10\binom42\cdot9\cdot8=4320.$$
Fibonaccitalen $F_n$ definieras av
$$\begin{cases}F_0=0,\\ F_1=1,\\ F_{n+1}=F_n+F_{n-1},\quad n=1,2,3,\dots\end{cases}$$
Visa att
$$\begin{pmatrix}1&1\\ 1&0\end{pmatrix}^n=\begin{pmatrix}F_{n+1}&F_n\\ F_n&F_{n-1}\end{pmatrix}$$
för $n=1,2,3,\dots$.
Vi bevisar utsagan med induktion. Eftersom vi får att $F_2=F_1+F_0=1$ så stämmer basfallet $n=1$, ty
$$
\begin{pmatrix}F_2&F_1\\F_1&F_0\end{pmatrix}
=
\begin{pmatrix}1&1\\1&0\end{pmatrix}.
$$
Vi antar nu att
$$
\begin{pmatrix}1&1\\1&0\end{pmatrix}^{n}
=
\begin{pmatrix}F_{n+1}&F_n\\F_n&F_{n-1}\end{pmatrix}
$$
för något $n\geq1$. Vi vill visa att formeln då även gäller för nästa heltal, dvs. att
$$
\begin{pmatrix}1&1\\1&0\end{pmatrix}^{n+1}
=
\begin{pmatrix}F_{n+2}&F_{n+1}\\F_{n+1}&F_n\end{pmatrix}. \tag{1}
$$
Vi får
$$
\begin{aligned}
\begin{pmatrix}1&1\\1&0\end{pmatrix}^{n+1}
&=
\begin{pmatrix}1&1\\1&0\end{pmatrix}^{n}
\begin{pmatrix}1&1\\1&0\end{pmatrix}\\
&\mathrel{=}_{\text{[ind.ant.]}}
\begin{pmatrix}F_{n+1}&F_n\\F_n&F_{n-1}\end{pmatrix}
\begin{pmatrix}1&1\\1&0\end{pmatrix}\\
&=
\begin{pmatrix}F_{n+1}+F_n&F_{n+1}\\F_n+F_{n-1}&F_n\end{pmatrix}\\
&\mathrel{=}_{\text{[rekursion]}}
\begin{pmatrix}F_{n+2}&F_{n+1}\\F_{n+1}&F_n\end{pmatrix},
\end{aligned}
$$
så vi har visat (1). Enligt induktionsprincipen gäller därför utsagan för alla $n=1,2,3,\ldots$
Låt $L$ vara skärningslinjen mellan planen $x+3y=7$ och $2y+z=4$, och låt $P$ vara punkten $(3,1,1)$.
Bestäm ekvationen (på normalform) för planet som innehåller $L$ och $P$.
Finn den punkt på $L$ som är närmast $P$.
(a) Löser vi ekvationssystemet med planets ekvationer får vi att $L$ ges av
$$(x,y,z)=(1,2,0)+t(3,-1,2),\qquad t\in\mathbb R.$$
Alltså är $Q=(1,2,0)$ en punkt på $L$, och $\vec u=(3,-1,2)$ en riktningsvektor. Vektorerna $\vec u$ och $\vec v=\overrightarrow{QP}=(2,-1,1)$ ligger i planet, så vi får en normalvektor genom
$$
\vec n=\vec u\times\vec v=
\begin{vmatrix}
\vec e_1&\vec e_2&\vec e_3\\
3&-1&2\\
2&-1&1
\end{vmatrix}
=\vec e_1+\vec e_2-\vec e_3=(1,1,-1).
$$
Planets ekvation är därför
$$(x-1)+(y-2)-(z-0)=0,$$
dvs. $x+y-z=3$.
(b) Den närmaste punkten $R$ bestäms, genom ortogonal projektion på linjen, av
$$
\overrightarrow{QR}
=\operatorname{Proj}_{\vec u}\overrightarrow{QP}
=\frac{\overrightarrow{QP}\cdot\vec u}{|\vec u|^2}\vec u
=\frac9{14}\vec u
=\left(\frac{27}{14},\frac{-9}{14},\frac{18}{14}\right),
$$
så $\overrightarrow{OR}=\overrightarrow{OQ}+\overrightarrow{QR}$ ger att punkten
$$R=\left(\frac{41}{14},\frac{19}{14},\frac{18}{14}\right).$$
Låt $T$ vara den linjära avbildningen som ges av att först spegla i planet $x+y=0$, sedan rotera $90^{\circ}$ moturs kring $y$-axeln (sett från spetsen av $\mathbf{e}_2$), och slutligen spegla i $xz$-planet.
Bestäm matrisen för $T$ i standardbasen.
Ge en sammanfattande geometrisk tolkning av $T$.
(a) Första speglingen uppfyller
$$S_1(\vec e_1)=-\vec e_2,\qquad S_1(\vec e_2)=-\vec e_1,\qquad S_1(\vec e_3)=\vec e_3.$$
Rotationen har matris
$$
R=
\begin{pmatrix}
\cos(\pi/2)&0&\sin(\pi/2)\\
0&1&0\\
-\sin(\pi/2)&0&\cos(\pi/2)
\end{pmatrix}.
$$
Om speglingen i $xz$-planet har matris $S_2$ fås därmed matrisen
$$
T=S_2RS_1=
\begin{pmatrix}1&0&0\\0&-1&0\\0&0&1\end{pmatrix}
\begin{pmatrix}0&0&1\\0&1&0\\-1&0&0\end{pmatrix}
\begin{pmatrix}0&-1&0\\-1&0&0\\0&0&1\end{pmatrix}
=
\begin{pmatrix}0&0&1\\1&0&0\\0&1&0\end{pmatrix}.
$$
(b) Vi ser att $T$ permuterar basvektorerna:
$$T(\vec e_1)=\vec e_2,\qquad T(\vec e_2)=\vec e_3,\qquad T(\vec e_3)=\vec e_1,$$
så efter lite handviftande inser man att $T$ roterar $120^\circ$ grader runt linjen genom origo med riktning $\vec v=(1,1,1)$, moturs sett från spetsen av $\vec v$.