Bestäm, för varje reellt tal $a \in \mathbb{R}$, alla lösningar till ekvationssystemet:
$$ \begin{cases} ax + y - az = -1, \\ x + 2y + z = 2, \\ 2x + 4y - z = -2, \\ 2x + 4y + 5z = 10. \end{cases} $$
MM2001 · Linjär algebra
Bestäm, för varje reellt tal $a \in \mathbb{R}$, alla lösningar till ekvationssystemet:
$$ \begin{cases} ax + y - az = -1, \\ x + 2y + z = 2, \\ 2x + 4y - z = -2, \\ 2x + 4y + 5z = 10. \end{cases} $$
Vi skriver systemet i en utökad matris och använder Gausseliminering:
$$
\left(\begin{array}{ccc|c}
a&1&-a&-1\\
1&2&1&2\\
2&4&-1&-2\\
2&4&5&10
\end{array}\right)
\sim
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&2&1&2\\
a&1&-a&-1\\
2&4&-1&-2\\
2&4&5&10
\end{array}\right)
\sim
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&2&1&2\\
0&1-2a&-2a&-1-2a\\
0&0&-3&-6\\
0&0&3&6
\end{array}\right)
\sim
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&2&1&2\\
0&1-2a&-2a&-1-2a\\
0&0&-3&-6\\
0&0&0&0
\end{array}\right)
\sim
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&2&1&2\\
0&1-2a&-2a&-1-2a\\
0&0&1&2\\
0&0&0&0
\end{array}\right)
\sim
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&2&0&0\\
0&1-2a&0&-1+2a\\
0&0&1&2\\
0&0&0&0
\end{array}\right).
$$
I första steget bytte vi plats på rad 1 och rad 2. Därefter adderade vi $-a$ gånger rad 1 till rad 2, $-2$ gånger rad 1 till rad 3 och $-2$ gånger rad 1 till rad 4. Sedan adderade vi rad 3 till rad 4, multiplicerade rad 3 med $-1/3$ och eliminerade med hjälp av rad 3.
Vi delar nu upp i två fall.
Om $a=1/2$ blir den reducerade trappstegsformen
$$
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&2&0&0\\
0&0&0&0\\
0&0&1&2\\
0&0&0&0
\end{array}\right).
$$
Variabeln $y$ är fri; sätt $y=t$. Då är
$$
(x,y,z)=(0,0,2)+t(-2,1,0),\qquad t\in\mathbb R.
$$
Om $a\ne1/2$ kan vi eliminera den andra variabeln och får identitetsmatrisen på vänster sida med högerled $(2,-1,2)^T$. Den unika lösningen är alltså
$$
(x,y,z)=(2,-1,2).
$$
Avgör för vilka värden på det reella talet $a \in \mathbb{R}$ som följande matris är inverterbar:
$$ A = \begin{pmatrix} 1 & 0 & -1 \\ 1 & a & -2 \\ 0 & -1 & 2 \end{pmatrix}. $$
Avgör för vilka värden på det reella talet $a \in \mathbb{R}$ som matrisen $A$ (från föregående deluppgift) kommuterar med matrisen $B$ (dvs. $AB = BA$) där
$$ B = \begin{pmatrix} 2 & 0 & 1 \\ -1 & 1 & 2 \\ 0 & 1 & 1 \end{pmatrix}. $$
(a) Vi beräknar determinanten:
$$
\det A
=\begin{vmatrix}1&0&-1\\1&a&-2\\0&-1&2\end{vmatrix}
=\begin{vmatrix}1&0&-1\\0&a&-1\\0&-1&2\end{vmatrix}
=\begin{vmatrix}a&-1\\-1&2\end{vmatrix}
=2a-1.
$$
Matrisen är inverterbar om och endast om $a\ne1/2$.
(b) Med
$$
B=\begin{pmatrix}2&0&1\\-1&1&2\\0&1&1\end{pmatrix}
$$
får vi
$$
AB-BA
=
\begin{pmatrix}2&-1&0\\2-a&a-2&2a-1\\1&1&0\end{pmatrix}
-
\begin{pmatrix}2&-1&0\\0&a-2&3\\1&a-1&0\end{pmatrix}
=
\begin{pmatrix}0&0&0\\2-a&0&2a-4\\0&2-a&0\end{pmatrix}.
$$
Alltså kommuterar $A$ och $B$ om och endast om $a=2$.
Låt $\mathbf{u} = (1, 2, -1, 3)$, $\mathbf{v} = (3, 4, -3, 1)$, $\mathbf{w} = (-4, -3, 4, 8)$ vara vektorer i $\mathbb{R}^4$.
Avgör om vektorerna $\mathbf{u}$, $\mathbf{v}$, $\mathbf{w}$ är linjärt oberoende.
Avgör om vektorn $\mathbf{t} = (1, 1, -1, 1)$ i $\mathbb{R}^4$ är en linjärkombination av $\mathbf{u}$, $\mathbf{v}$, $\mathbf{w}$.
(a) Vektorerna $\mathbf u,\mathbf v,\mathbf w$ är linjärt oberoende om och endast om ekvationen
$$
\lambda\mathbf u+\mu\mathbf v+\nu\mathbf w=\mathbf0
$$
endast har lösningen $\lambda=\mu=\nu=0$. Gausseliminering ger
$$
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&3&-4&0\\
2&4&-3&0\\
-1&-3&4&0\\
3&1&8&0
\end{array}\right)
\sim
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&3&-4&0\\
0&-2&5&0\\
0&0&0&0\\
0&-8&20&0
\end{array}\right)
\sim
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&3&-4&0\\
0&-2&5&0\\
0&0&0&0\\
0&0&0&0
\end{array}\right).
$$
Det finns två pivotvariabler och en fri variabel, så ekvationen har oändligt många lösningar. Vektorerna är därför linjärt beroende.
(b) För att avgöra om $\mathbf t=(1,1,-1,1)$ är en linjärkombination använder vi samma eliminering:
$$
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&3&-4&1\\
2&4&-3&1\\
-1&-3&4&-1\\
3&1&8&1
\end{array}\right)
\sim
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&3&-4&1\\
0&-2&5&-1\\
0&0&0&0\\
0&-8&20&-2
\end{array}\right)
\sim
\left(\begin{array}{ccc|c}
1&3&-4&1\\
0&-2&5&-1\\
0&0&0&0\\
0&0&0&2
\end{array}\right).
$$
Den sista ekvationen kan aldrig uppfyllas. Det finns alltså inga lösningar, och $\mathbf t$ är inte en linjärkombination av $\mathbf u,\mathbf v,\mathbf w$.
Bestäm två olika plan (på normalform) som skär varandra ortogonalt och som båda innehåller linjen $\ell : \{(1 + t, 1, 1 - t) : t \in \mathbb{R}\}$.
Bestäm avståndet mellan planet $p_1$ givet på normalform av $x - 2y + z = 1$ och planet $p_2$ givet på parameterform av $(1, 1, 1) + s(3, 2, 1) + t(-1, 2, 5)$ där $s, t \in \mathbb{R}$ är parametrar.
(a) Linjen har riktningsvektor $\mathbf u=(1,0,-1)$. Välj $\mathbf v=(0,1,0)$, som är ortogonal mot $\mathbf u$, och sätt $\mathbf w=\mathbf u\times\mathbf v=(1,0,1)$. Låt $p$ ha $\mathbf v$ som normalvektor och $q$ ha $\mathbf w$ som normalvektor. Dessa plan skär varandra ortogonalt. Punkten $(1,1,1)$ ligger på linjen. Välj därför
$$
p:\ y-1=0,\qquad q:\ x+z-2=0.
$$
Båda planen innehåller linjen och deras normalvektorer är ortogonala.
(b) En normalvektor till planet $p_2$ är
$$
(3,2,1)\times(-1,2,5)
=\left(
\begin{vmatrix}2&1\\2&5\end{vmatrix},
-\begin{vmatrix}3&1\\-1&5\end{vmatrix},
\begin{vmatrix}3&2\\-1&2\end{vmatrix}
\right)
=(8,-16,8)=8(1,-2,1),
$$
så planen $p_1$ och $p_2$ är parallella. Välj $P_1=(1,0,0)$ på $p_1$ och $P_2=(1,1,1)$ på $p_2$. Då är
$$
\overrightarrow{P_1P_2}=(0,1,1),
$$
och avståndet är längden av projektionen på $\mathbf n=(1,-2,1)$:
$$
\left\lVert\operatorname{proj}_{\mathbf n}\overrightarrow{P_1P_2}\right\rVert
=\frac{|\mathbf n\cdot\overrightarrow{P_1P_2}|}{\lVert\mathbf n\rVert}
=\frac1{\sqrt6}.
$$
För godtyckliga vektorer $\mathbf{u}$, $\mathbf{w}$ i $\mathbb{R}^3$ så låt $\operatorname{proj}_{\mathbf{u}}(\mathbf{w})$ beteckna den ortogonala projektionen av vektorn $\mathbf{w}$ på vektorn $\mathbf{u}$.
Låt $\mathbf{u} = (1, 0, 1)$, $\mathbf{v} = (2, 1, 1)$ vara vektorer i $\mathbb{R}^3$ och låt $T : \mathbb{R}^3 \to \mathbb{R}^3$ vara avbildningen som definieras av $T(\mathbf{w}) = \operatorname{proj}_{\mathbf{u}}(\mathbf{w}) + \operatorname{proj}_{\mathbf{v}}(\mathbf{w})$.
Bestäm $T(a, b, c)$ för en godtycklig vektor $(a, b, c)$ i $\mathbb{R}^3$.
Visa att $T$ är en linjär avbildning. Notera att man inte får ta det för givet att ortogonal projektion är linjär.
Hitta en nollskild vektor $\mathbf{w}$ sådan att $T(\mathbf{w}) = (0, 0, 0)$.
Låt $\mathbf u=(1,0,1)$, $\mathbf v=(2,1,1)$ och
$$
T(\mathbf w)=\operatorname{proj}_{\mathbf u}(\mathbf w)+\operatorname{proj}_{\mathbf v}(\mathbf w).
$$
(a) För $\mathbf w=(a,b,c)$ får vi
$$
T(a,b,c)=\frac{a+c}{2}(1,0,1)+\frac{2a+b+c}{6}(2,1,1)
=\frac16(7a+2b+5c,\ 2a+b+c,\ 5a+b+4c).
$$
(b) För $\lambda,\mu\in\mathbb R$ gäller
$$
\begin{aligned}
T(\lambda(a,b,c)+\mu(d,e,f))
&=\frac16\bigl(7(\lambda a+\mu d)+2(\lambda b+\mu e)+5(\lambda c+\mu f),\\
&\quad 2(\lambda a+\mu d)+\lambda b+\mu e+\lambda c+\mu f,\\
&\quad 5(\lambda a+\mu d)+\lambda b+\mu e+4(\lambda c+\mu f)\bigr)\\
&=\lambda T(a,b,c)+\mu T(d,e,f).
\end{aligned}
$$
Alltså är $T$ linjär.
(c) Om $\mathbf w$ är ortogonal mot både $\mathbf u$ och $\mathbf v$, är båda projektionerna noll. Därför kan vi välja
$$
\mathbf w=\mathbf u\times\mathbf v=(-1,1,1)\ne\mathbf0.
$$
Då är $T(\mathbf w)=\mathbf0$.