Beräkna koefficienten framför $x^8$ i $(2x^4 + x^{-1})^7$.
Bestäm resten då $3^{100}$ delas med 5.
Bestäm resten då $1 + 2 + 3 + 4 + \cdots + 3^{100}$ delas med 5.
MM2001 · Hela algebra
Beräkna koefficienten framför $x^8$ i $(2x^4 + x^{-1})^7$.
Bestäm resten då $3^{100}$ delas med 5.
Bestäm resten då $1 + 2 + 3 + 4 + \cdots + 3^{100}$ delas med 5.
(a) Binomialsatsen ger
$$
\begin{aligned}
(2x^4+x^{-1})^7
&=\sum_{k=0}^7\binom7k(2x^4)^k(x^{-1})^{7-k}\\
&=\sum_{k=0}^7\binom7k2^kx^{4k}x^{k-7}
=\sum_{k=0}^7\binom7k2^kx^{5k-7}.
\end{aligned}
$$
Vi måste välja $5k-7=8$, så $5k=15$ och $k=3$. Motsvarande term är
$$
\binom73 2^3=8\cdot\frac{7\cdot6\cdot5}{3!}=8\cdot35=240+40=280.
$$
(b) Vi har att
$$3^{100}\equiv 9^{50}\pmod5\equiv(-1)^{50}\pmod5\equiv1\pmod5.$$
(c) Termerna i summan (mod $5$) är då
$$1,2,3,4,0,1,2,3,4,0,\ldots,1,2,3,4,0,1,$$
där sista ettan motsvarar $3^{100}$ enligt (b). Nu är $1+2+3+4+0\equiv5 0$, så hela summan ger rest $1$.
Ekvationen $z^4 - 8z^3 + 27z^2 - 50z + 50 = 0$ har $z_1 = 3 + i$ som en rot. Finn övriga rötter $z \in \mathbb{C}$.
Eftersom vi har reella koefficienter är $z_2=3-i$ också en rot, så
$$
(z-3-i)(z-3+i)=z^2-6z+10
$$
är en faktor. Polynomdivision ger sedan att
$$
z^4-8z^3+27z^2-50z+50=(z^2-6z+10)(z^2-2z+5).
$$
Ekvationen $z^2-2z+5=0$ har nu (via $pq$-formeln) lösningarna $z_3=1+2i$, $z_4=1-2i$.
Svara på följande frågor.
Hur många 6-siffriga tal kan bildas av 1, 2, 3, 4, 5, 6, så att varje siffra förekommer exakt en gång.
Hur många 6-siffriga tal kan bildas av 1, 1, 2, 2, 2, 5, där 1 förekommer två gånger, 2 förekommer tre gånger och 5 förekommer en gång?
Bland 1260 ord, så finns det 120 ord där aa förekommer, 120 ord där bb förekommer och 24 ord där både aa och bb förekommer. Hur många av orden uppyller att varken aa eller bb förekommer?
(Notera att bland de 120 ord som innehåller aa, så får bb också förekomma, och vice versa för de ord som innehåller bb.)
(a) Eftersom alla siffror är olika finns det $6!$ 6-siffriga tal.
(b) Om alla siffror vore olika så finns det $6!$ olika tal. Det finns $2!$ sätt att permutera de två ettorna som är lika, och $3!$ sätt att permutera de tre tvåorna, så bland de $6!$ talen förekommer varje permutation $2!\cdot3!$ gånger. Delar vi med denna faktor får vi svaret
$$\frac{6!}{2!\cdot3!}=60.$$
(c) Vi använder inklusions-exklusion: Låt $U$ vara alla ord, låt $A$ vara orden med aa och $B$ orden med bb. Vi söker
$$
(A\cup B)^c=|U|-|A|-|B|+|A\cap B|,
$$
som för oss blir
$$1260-120-120+24=1044.$$
Beräkna inversen till matrisen $A$ nedan och lös ekvationssystemet:
$$A = \begin{pmatrix}2 & 1 & 1 \\ 3 & 2 & 1 \\ 1 & 1 & 1\end{pmatrix} \qquad \text{respektive} \qquad \begin{cases}2x + y + z = 3 \\ 3x + 2y + z = 4 \\ x + y + z = -2.\end{cases}$$
Vi ställer upp matrisen bredvid identitetsmatrisen, som vi sedan Gauss-eliminerar:
$$
\left(
\begin{array}{ccc|ccc}
2&1&1&1&0&0\\
3&2&1&0&1&0\\
1&1&1&0&0&1
\end{array}\right)
\sim
\left(
\begin{array}{ccc|ccc}
1&1&1&0&0&1\\
2&1&1&1&0&0\\
3&2&1&0&1&0
\end{array}\right)
\sim
\left(
\begin{array}{ccc|ccc}
1&1&1&0&0&1\\
0&-1&-1&1&0&-2\\
0&-1&-2&0&1&-3
\end{array}\right).
$$
Vi byter tecken i rad $2$, och eliminerar i rad $1$ och $3$:
$$
\left(
\begin{array}{ccc|ccc}
1&0&0&1&0&-1\\
0&1&1&-1&0&2\\
0&0&-1&-1&1&-1
\end{array}\right)
\sim
\left(
\begin{array}{ccc|ccc}
1&0&0&1&0&-1\\
0&1&0&-2&1&1\\
0&0&1&1&-1&1
\end{array}\right).
$$
Inversen blir alltså
$$A^{-1}=\begin{pmatrix}1&0&-1\\-2&1&1\\1&-1&1\end{pmatrix}.$$
Notera att $A$ är koefficientmatrisen för ekvationssystemet och att $A$ är inverterbar. Detta innebär att systemet har en unik lösning som ges av
$$
\begin{pmatrix}x\\y\\z\end{pmatrix}
=
\begin{pmatrix}1&0&-1\\-2&1&1\\1&-1&1\end{pmatrix}
\begin{pmatrix}3\\4\\-2\end{pmatrix}
=
\begin{pmatrix}5\\-4\\-3\end{pmatrix}.
$$
Systemet har alltså lösningen $x=5$, $y=-4$, $z=-3$.
Låt $\mathbf{u} = (1, 2, 1)$ och $\mathbf{v} = (3, 1, 2)$. Finn en nollskild vektor som är ortogonal mot både $\mathbf{u}$ och $\mathbf{v}$.
Om $\mathbf{f}_1, \mathbf{f}_2, \mathbf{f}_3$ utgör en ON-bas, vad går det att säga om $\lVert\mathbf{f}_1\rVert$, $\mathbf{f}_1 \cdot \mathbf{f}_2$ samt $\mathbf{f}_3 \cdot \mathbf{f}_3$?
Bestäm talen $a$, $b$ och $c$ i matrisen nedan så att matrisen blir ortogonal.
$$\frac{1}{11}\begin{pmatrix}a & 6 & 9 \\ 9 & -6 & 2 \\ 6 & b & c\end{pmatrix}.$$
(a) Vi tar kryssprodukten av vektorerna. Enligt determinanttricket ges denna av
$$
\begin{vmatrix}
\mathbf e_1&\mathbf e_2&\mathbf e_3\\
1&2&1\\
3&1&2
\end{vmatrix}
=\mathbf e_1(2\cdot2-1\cdot1)-\mathbf e_2(1\cdot2-3\cdot1)
+\mathbf e_3(1\cdot1-3\cdot2)
=(3,1,-5).
$$
Denna är ortogonal mot både $\mathbf u$ och $\mathbf v$.
(b) Vi har att $\lvert\mathbf f_1\rvert=1$ då N:et i ON står för normerad, dvs. längd $1$. Vidare är $\mathbf f_1\cdot\mathbf f_2=0$ då vektorer är parvis ortogonala. Slutligen är
$$\mathbf f_3\cdot\mathbf f_3=\lvert\mathbf f_3\rvert^2=1^2=1.$$
(c) För att de två första raderna ska vara ortogonala har vi att
$$
(a,6,9)\cdot(9,-6,2)=0
\Longrightarrow9a-36+18=0
\Longrightarrow a=2.
$$
De två första kolonnerna ska också vara ortogonala, så
$$
(2,9,6)\cdot(6,-6,b)=0
\Longrightarrow12-54+6b=0
\Longrightarrow b=7.
$$
Slutligen ska första och sista kolonnen också vara ortogonala, så
$$
(2,9,6)\cdot(9,2,c)=0
\Longrightarrow18+18+6c=0
\Longrightarrow c=-6.
$$
Matrisen blir då
$$
\frac1{11}\begin{pmatrix}2&6&9\\9&-6&2\\6&7&-6\end{pmatrix}.$$
Låt $T : \mathbb{R}^3 \to \mathbb{R}^3$ vara den linjära avbildning som speglar en vektor i $\mathbb{R}^3$ vinkelrätt i planet $x + z = 0$.
Låt $\mathbf{u} = (1, 1, 1)$. Bestäm $T(\mathbf{u})$.
Bestäm avbildningsmatrisen för $T$ i standardbasen.
Vektorerna $\mathbf{f}_1 = \frac{1}{\sqrt{2}}(1, 0, 1)$, $\mathbf{f}_2 = \frac{1}{\sqrt{2}}(1, 0, -1)$, $\mathbf{f}_3 = (0, 1, 0)$ utgör en bas för $\mathbb{R}^3$. Bestäm avbildningsmatrisen $A$ för $T$ i basen $(\mathbf{f}_1, \mathbf{f}_2, \mathbf{f}_3)$.
(a) $\mathbf u=(1,0,1)+(0,1,0)$, så
$$T(\mathbf u)=T(1,0,1)+T(0,1,0).$$
Eftersom $(0,1,0)$ är vinkelrät mot $(1,0,1)$ så avbildas denna på sig själv, och $T(1,0,1)=(-1,0,-1)$ då detta är normalvektorn till planet. Alltså gäller
$$T(\mathbf u)=(-1,0,-1)+(0,1,0)=(-1,1,-1).$$
Alternativt kan man använda avbildningsmatrisen i (b) för att bestämma $T(1,1,1)$.
(b) Formeln för spegling av $\mathbf v$ i ett plan med normalvektor $\mathbf n$ ges av
$$
\mathbf v_{\mathrm{spegling}}=\mathbf v-2\frac{\mathbf v\cdot\mathbf n}{\lVert\mathbf n\rVert^2}\mathbf n.
$$
Vi sätter in $\mathbf n=(1,0,1)$ och $\mathbf v$ som de tre vektorerna som utgör standardbasen. Detta ger
$$
\begin{aligned}
T(\mathbf e_1)&=(1,0,0)-2\frac12(1,0,1)=(0,0,-1),\\
T(\mathbf e_2)&=(0,1,0)-2\frac02(1,0,1)=(0,1,0),\\
T(\mathbf e_3)&=(0,0,1)-2\frac12(1,0,1)=(-1,0,0),
\end{aligned}
$$
och avbildningsmatrisen blir
$$
\begin{pmatrix}
0&0&-1\\
0&1&0\\
-1&0&0
\end{pmatrix}.
$$
(c) Vektorn $\mathbf f_1$ är parallell med $(1,0,1)$ och avbildas på $-\mathbf f_1$. De två andra vektorerna är vinkelräta med $(1,0,1)$ och avbildas på sig själva. Avbildningsmatrisen blir då
$$
\begin{pmatrix}
-1&0&0\\
0&1&0\\
0&0&1
\end{pmatrix}.$$